Måndagen den 9 Oktober 2006.
Det är en solig morgon i Norra Bohuslän, som Evert Taube en gång
skaldade. Laget samlas på gårdsplan hos Bertil på Valex. De första är där redan
vid 7-tiden och en efter en strömmar jägarna in. Det blir rätt
fullt med bilar på gårdsplanen när klockan är halv åtta. Och spänningen
stiger. Återseende efter nästan ett år i vissa fall och glada skratt och
roliga historier redan denna tidiga timma. Alla plockar fram sitt
jaktkort och visar upp att de betalt avgiften och att licens för vapnet
finns.
Småpratet fortsätter en
stund innan jaktledaren ljudligt harklar sig och säger: -Jaaa, skall vi
ta och börja med Solberg?
Ingen säger emot utan diskussion om postfördelningen börjar. Uppgifter
delas ut och de som fått besked går några steg bakåt. Strax bär det iväg
mot aktuell mark. 7 man blir drevkarlar denna gång. De behöver inte ha
så bråttom utan kan ta det lite lugnt. Det dröjer ännu en stund innan de
skall dra igång. En fortsatt pratstund i solgasset är inte fel.
Men så bär det iväg genom skogen, över stock och sten. Upp över bergen och genom små myrar. Ropen skallar och alla har full kontroll över var drevgrannen håller till. En så rät linje som möjligt skall det vara. Men någon älg syns inte till. Ett helt långt drev genom vanligtvis älgrik mark utan att ett enda djur syns. Detta bådar inte gott.
Återsamling på Valex för kaffe och en ny diskussion om var nästa drev skall gå fram. Det blir Tjöstad och skyttarna åker iväg för att fatta posto igen. Det är mycket mark att gå igenom så man får sitta på ryggsäcken flera timmar innan nästa återsamling. Inte heller nu syns det till några älgar. Var kan de vara? Kan det verkligen vara så ont om älg som det står i tidningen? Har markägarna sett så fel när de uppskattat beståndet till att vara gott?
Mera kaffe och några smörgåsar ger nytt mod i jägarna. Nu skall vi väl ändå hitta dem. Vi tar och driver igenom Lerberget. Det minsta drevet under hela jakten. 4 skyttar postar ut och 6 drevkarlar går igenom. Snart hörs Andreas meddela via radion att det finns älg i drevet. Han vet inte hur många men några är det nog. Klockan är nu ca 1440. Han går längst öster ut över berget och har nära till grannmarken. Drevet går framåt. De 4 posterna är förhoppningsvis på helspänn och skådar mot skogsbrynet. Men man vet aldrig. Det är 4 äldre gentlemen, 70 +, som är ute på "de gamlas utfärd". Team Äldre Oldboys kallades de också. Men, skulle det visa sig, gammal är äldst. Några minuter efter Andreas meddelande börjar det hända saker. På knappa 5 minuter ramlar 3 älgar för jägarnas kulor. 2 kalvar och ett hondjur. Ändå lät man ett hondjur passera förbi. Det gavs inte tillfälle att fälla även detta djur innan det var utom skotthåll. Snygg jobbat av de gamle.
Omplacering av de 4
skyttarna till nästa drev och drevkarlarna traskar iväg från
Skärjehamnen mot Salsgärdena. (Gärden tillhöriga Salen). Åter skallar
ropen genom skogen men några fler djur finns inte att skåda eller
skjuta. Återsamling på Valex men även insamling av de skjutna djuren. De
låg lätt till så någon dragning behövde inte göras. Traktorskopa är ett
bra redskap att lägga älgkalvar i.
På logen på Valex skall de hänga. Raska karlar med vassa knivar tar tag
i var sitt ben på älgarna och går till verket för att flå av dem
skinnet. Det gäller att ha en riktigt vass kniv och vara försiktig så
man dels inte skär sönder djuret och dels inte skär i den som står
närmast eller i sig själv. En yxa plockas fram efter en stund och Roger
slår sig svettig när han med väldig frenesi slår med baksidan av yxan
för att få av skinnet. Så kommer hissen fram och älgarna hissas upp,
görs rena och fina och får hänga minst över natten. Sedan skall de in i
kylbilen för att hänga kallt tills det är dags att stycka och fördela
köttet.
Klockan närmar sig 1900 när det hela är färdig så det blev en lång dag. Men trots allt var nog de flesta nöjda med att några djur blev fällda och det är inte dåligt att efter första dagen ha fällt fler kalvar än vuxna. Det tillhör inte vanligheterna. Återstår nu att se vad de övriga dagarna kan ha i beredskap för ett outtröttligt jaktlag.
Nu gäller det bara att komma hem, slipa kniven, sova några timmar, koka nytt kaffe och göra nya smörgåsar innan jaktledaren harklar sig på nytt på gårdsplanen på Valex.
Som vanligt har Janne framme filmkameran och går och småpratar för sig själv.
Några drevkarlar i solskenet innan det är dags att ge sig iväg genom skogen.
Kaffepaus hör naturligtvis till en god jakt
Så har då djuren kommit in på logen och efterarbetet börjat.