Måndagen den 12 Oktober 2015

Normalt brukar det vara ganska svårt att vakna tidigt på måndag morgon. Men ibland blir man tvungen att gå upp för att bara någon minut senare gå och lägga sig igen. Ni förstår kanske vad som menas. Men under en vecka varje höst går det liksom lite lättare att krypa ur bingen.

Det är älgjakt på gång! Då finns det liksom ingen anledning att ligga och dra sig. Det är samling innan solen tittat upp och hanen har galit färdigt. Traditionsenligt är det klockan 07.30 på Valex gårdsplan som vi ses. Där sitter jaktledaren på sin ryggsäck med en mapp i sitt knä. Pennan glider över siffror och bokstäver och manskapet bockas av och räknas in. Jägarna, i år inte bara gubbar, står och småpratar och ljuger lite jakthistorier för varandra. Några kvinnor, eller ska vi säga flickor, är också med och förskönar laget. Någon av dem är hemma och passar och ammar barn men de övriga har lämnat över ansvaret för barnen till någon nära anhörig. Flickornas närvaro gör kanske att tonen i laget mjuknar upp lite även om jag tror att de inte bryr sig så speciellt mycket om hur gubbpratet går.

Så har då alla kommit på plats även om inte alla har komplett utrustning med sig. Radioapparater för kommunikation är viktigt i ett jaktlag och de som glömt sin hemma får komplettera på lämpligt sätt. Någon av de andra har 2 med sig och kan låna ut medan någon får åka hem ochh hämta. Jaktledare Andreas tar till orda och börjar dela ut lottsedlar. Det är tänkt att drevet som kallas Solberg ska klaras av. Detta av den enkla anledningen att ryktet har gått att skogsgallring ska påbörjas där under eftermiddgen. Jag till-lottas en plats längs det så kallade Salsgärdet och har intagit min plats när klockan är 08.20. Drevet drar strax därefter igång och jag hör hojtandet i den nästan vidstilla luftmassan. Någon älg visar sig inte men efter en knapp timma dyker en konstig skugga upp framför mig. Det visar sig att solen kommit upp och nu avbildar mig i gräset.

Strax innan halv tio hör jag i radion att Tage M ser en älg springa en bit bortom hans plats. Jag får också syn på den och ser hur den springer in i skogen igen, mot drevet även om drevet gått förbi just där. Det går några minuter och klockan blir 09.31. Då smäller det tre snabba skott och David rapporterar att han har fällt ett litet djur. Det ändras snart till kalv vilket är rätt. Drevkedjan är framme vid slutet av området och har sammanträffat med de utplacerade skyttarna. Laget tar en time-out och återsamlas på Valex för kaffe och smörgås och lite tjat.

Nytt drev och nu blir det lite längre. Med början i Skärjehamnen, vilken inte alls ligger vid någon sjö, tar man sig genom Söleskogen och kommer fram till Salsgärdena igen. Återsamling för drevkarlarna och fortsatt promenad mot Baddargärdet. Men under tiden har det hänt saker. Jag slog mig ned på ryggsäcken klockan 10.50 och spejade mot skogen. Framför mig på gärdet låg en död älgkalv vilket intresserade traktens alla skator och korpar och annat flygfä. Klockan slår 11.48 och Bert, som sitter i andra ändan av Salsgärdena, skjuter 2 skott och meddelar att han fällt en tjur. Den hade varit i sällskap med en ko och en kalv och dessa hade försvunnit in i skogen. Vi övriga på gärdet uppmanades att vara observanta. Spänningen steg och spaning åt vänster utökades lite. När jag så hade tittat där åt några sekunder, kanske 5 - 10, tittade jag tillbaka och fick se en ko och kalv komma över gärdet framför mig ca 100 meter bort. Klockan var 11.55. Kon skymde kalven så skottläge uppstod inte direkt. Men de fick se mig, stannade upp och överlade om lämplig åtgärd med sig själva. De beslutade sig för att fly och nu fick jag skottläge på kalven. Efter två skott linkade den sakta framåt och höger framben hängde slakt. Dock lyckades den ta sig över ett dike och jag fick byta possition. Där kunde jag, efter omladdning, skjuta ett fällande skott i området för en 5:a. Kon försvann och gav upp sin rätt till kalven. Efter konstaterande att djuret var avlidet återgick jag till spaning mot skogen.

Efter ytterligare en stund har klockan blivit 12.18 och en dov knall hörs en bit bort. Besked om att ännu en kalv har skjutits kommer i radion och det är Rolf A som ändat dess liv. Eftersom drevet inte var framme vid Baddarn ännu satt vi kvar och spanade. Plötsligt ser jag hur det kommer ut ytterligare en ko med en kalv rakt framför mig. ca 150 meter. De kommer långsamt men kon skymmer även denna gång kalven tills de får se mig. Då sättes högsta fart och de springer in i skogen mot Pinnan. Jag tänker på sista raden som läses i det s.k. Valexbladet: Du ska aldrig ångra ett icke avlossat skott. Att flickor har en viss förtjusning för SPA kan man förstå men att de ska utöva detta intresse även under älgjakten är svårare att förstå. Men så gör de. Ser de en större myr ger de sig ut i den och får sig kanske en Algbehandling. Svårt att ta sig därifrån torrskodda var det också. Glädjetjut när de väl var åter på fast mark skrämde väl alltid någon älg.

Nu ligger det 4 skjutna älgar i terrängen. Klockan har blivit eftermddag och det blir återsamling på Valex. Dagens skogsvandringar är över och efterarbetet tar vid. Kalvarna och tjuren hämtas in och flås och rensas. De hänger nu, som så många älgar gjort före dem, på logen på Valex. Laget är åter där som samlingsplats efter att ha varit utlokaliserade vid de två senate jakterna. Logen städas och "gubbarna" hälsas välkomna tillbaka på tisdag, halv åtta på Valex.

Text och Bild: Tage Ödlund.

Med sin namnteckning ska man intyga att man läst föreskrfterna, förstått dem och ska leva efter dem.

En samling herrar försjunkna i djup meditation eller är det kanske bara längtan efter kaffe och tårta?

Att vara jaktledare innebär ett ansträngande jobb med bara korta pauser för lite mat och kaffe.