Söndag 2009-10-18

Det finns ett engelskt uttryck som säger: No work is finnished untill the paperwork is done. En bild till denna text föreställer en apa sittande på en toalettstol med en rulle papper i handen. (inget arbete är klart innan pappersarbetet är gjort.) Och så är det också med älgjakten. Visserligen var det inte pappersarbete idag men väl styckning av de fällda djuren. Och då är man en god bit på väg mot färdigt arbete.

Idag fick vi sovmorgon. Samling först klockan 0800 och med en minut till godo kom jag dit. Många var redan där och snart var vi i full gång med att iordningställa slakteriet. Kärror ställdes fram som bord, skivor lades på bockar och den rostfria bänken hämtades ned från loftet. Där kom hissen väl till pass. Nytt för i år var en vackert röd plastskiva som lades på den rostfria bänken. Den gjorde att man inte så lätt satte kniven i bordskivan. Plastskivan hade bifogats när man köpte plåt till kylvagnen.

Det första som styckades var markägarparterna, 69 delar. Varje del motsvarar ett ägande av 50 ha mark. Många högar blir det. Kroppar bars in på löpande band. Uppdelning inne på logen så att vi var 5-6 stycken som grovstyckade, skar ut filé, stekar och lade resten vidare till nästa bord. Där stod ett dussin raska "guttar" och skar sönder resterna för att malas till köttfärs. Bertil H och Henrik skötte kvarnen och plastboxar fylldes med färs. Efter att tidigare ha skurit köttet så att även benen ingick i ransonen har vi nu sedan några år helt gått över till att mala ner det som inte blir stekar, till köttfärs. En åtgärd som underlättar betydligt för den som får kött. Man slipper stå hemma och med en enkel hushållskvarn försöka mala till färs. Dessutom slipper man ju bära en massa onödigt vikt i form av ben.

Denna första del av dagens slit och släp var avklarat redan vid 10.15-tiden. I alla fall vad gäller styckningen. Fördelningen tog ju därefter lite tid. Så ska allt fördelas till de olika markägarna som inte var närvarande. Detta betyder att det är manfall en stund. En köttleverans har sin specielle utförare. Janne tar "gärna" påsen som ska till Strängen. Men han måste då ha med sig ett följeslagare. I år kom de dock tillbaka ganska fort. De hade mött fadern med hund på vägen fram och kunde då lämna över påsen. Det framgick inte helt klart om de var besvikna. 

I halvlek kommer en stor gryta ärtsoppa fram. Serveringspersonalen, Andreas, bjuder till bords och ser till så att alla får av soppan. En verklig komplimang måste ges till kokerskan Iris, för en alldeles utsökt smak och konsistens. En färdigbredd smörgås med ost och ett glas folköl därtill och lunchen var superb. Ja, något direkt bord blev vi kanske inte bjudna till men var och en tog sin tallrik och sökte upp någon plats där han kunde ställa ifrån sig glaset och sleva i sig soppan. Ute i solgasset strömmade naturligtvis historierna ur manskapet och som vanligt skrattades det vilt.

Så tog vi då tag i jägarparterna. Stekarna blev nu större och mer väluttagna. Filéerna lades i en hög för sig att senare fördelas enligt speciell tilldelningslista. Fick du filé förra året var det inte säkert att du fick i år. Antalet jägare är ju fler än antalet filéer. De första åren jag var med i detta lag lämnades filéerna för tillagning och gemensam förtäring en festlig lördagskväll. En kväll med mycket mat och en del annat gott att inmundiga. Nu för tiden är det en annan sort av älgfest som gäller. Knytkalas i klubblokalen med dans och annat trevligt. Styckningen gick bra och snart var det slut i kylet. Köttfärsskärarna skar för glatta livet och kvarnen mal. Vi grovstyckare höll igen lite på takten för att inte vara färdigt allt för tidigt jämfört med det andra bordet.

Kropparna är fördelade/uppskurna i mindre delar. Benresterna ligger i stora högar på golvet där den som så önskar kunde ta sig ett ben att kanske inte gnaga på men koka märgen ur. Hundägare tog en del till sina djur. Bandsågen användes inte i år och ett arbetsmoment sparades därför in. Rengöringen av sågen. Så städas borden rena och stora fina stekar lägges upp i 26 högar. Köttfärsen väges upp i påsar om ca 8 kilo styck. Filéerna lägges på rad. De små kalvfiléerna läggs ihop två och två. Därpå lägges lappar ut på varje hög och filé. Den som lägger ut lapparna vet inte vilket namn som står på lappen så någon enskild jägare kan inte gynnas till en bättre hög eller så. Högarna är i stort sett likvärdiga.

Fördelningen är gjord. Utrustningen undanstoppad och logen någorlunda städad. Klockan har blivit 15.00 oh vi verkar klara. Då återstår bara en sak. En av drevkarlarna, Tobias, har dykt upp, Ursäktar sig för att inte ha kommit på morgonen och bjuder som ersättning för detta på en helt makalöst god tårta, Budapest special med bananer och hallon. Vi smaskade i oss med god aptit även här och lovorden flödade. Men så är det också ett proffs som bakat tårtan, ägaren till www.kaffedoppet.se , Tobias. Mätta och belåtna tar vi farväl av varandra men har redan nu nästa jakttillfälle i tankarna. Lördagen den 31 oktober klockan 08.30 mötas vi, så många som möjligt, igen för att prova vildsvinsjakt. Och på kvällen därefter blir det fest.

Kylvagnen blir mer och mer färdig och har nu även egen namnskylt.

Här är skarpa knivar i färd med att skära benen så rena som möjligt för att få lite att mala.

Bertil H och Henrik matar den hungriga kvarnen med den ena köttslamsan efter den andra.

Här tar undertecknad också ett nappatag med ett älgben.

Lunchdags med mycket god ärtsoppa och en smörgås och alla lät sig väl smaka.

Tomas och David kontrollerar invägningen av köttfärs

Det här blev kvar när dessa fyra herrar hade ätit sin medhavda lunchlåda.