Att man aldrig lär sig. När man vet att man ska gå upp i ottan borde man väl gå och lägga sig i god tid så att natten blir så lång som möjligt. Tankarna finns men det är alltid något som ska fixas. Plocka undan från soffbordet, hämta bröd ur frysboxen, kasta ut katten osv. Tiden går och när man väl lagt sig ska man läsa en  stund. Så godnatt blir sent och natten kort. Men vad gör väl det när man får komma ut i skogen och sitta i blåsten och frysa fingrarna av sig bara för att älgen kanske kommer.

Dagens temperatur är lite osäker eftersom mätarens batteri var dåligt men det kändes som igår, ca 6 grader. Och som igår var det grått och blåser en svag vind. Man börjar bli van och erfaren vad gäller klädsel. I alla fall de flesta av oss. Jag ska inte peka ut någon speciel men det syns vid samlingarna.

Idag ska vi ta de sista 4 djuren. En kalv, den sista ska sparas till ett senare tillfälle och för att ge hundar och  hundförarrna träning. Den tänkta platsen ligger inom Skuggedrevet så där börjar vi. Lottdragning ger mig en plalts bara 15 meter från vägen till Trångkas. Utsikt över ett gärde och posten är en sorts bakpost, om något djurskujlle smita ut den vägen. Det är tyst och stilla på platen när jag sätter mig där klockan 08.10.- Nu kan ni komma, älgar.

Tiden går och klockan 09.15 smäller det två skott i snabb följd. Johan meddelar att det är ett vuxet djur som fallit för hans kulor. Bra gjort och nu är det barra 3 kvar. Drevet gårr vidare upp för berg och ner för berg, genom tät skog och sunkiga myrar. Ropen skalla, älgar åt alla, skulle man kunna säga. Men så blir det inte utan inget blir som vi tänkt oss. Återsamling på Valex och kaffe med bröd. Gruppens individers kostinnehåll skulle man kunna skriva några rader om men jag har för liten erfarenhet av vad andra har på mackan. Har fullt upp att sköta mig själv och min macka.

Åtrhämtningen gav kraft till en ny inssts. Stenaröd ska få ett besök och genomgå en besiktning av beståndet. Klockan 11.40 sitter jag på post vid "stenarns" Ladugård och spejar. Visserligen är både "stenarn"och ladugården borta men namnet lever kvar. Det blåser mer än i morse så bäst att sitta med vantrna på och mössan neddragen över öronen. Men ska man jaga så ska man även få lida. Inte bara exalteras över naturupplevelsen och kamratskapet. Idag behövde dessa marker intet lida några förluster av invånare så vi gick lottlösa därifrån. Så som tidigare under veckan var det inte någon större idé att göra ytterligare ett drev och riskera kvällsarbete. Det tidigarer nedlagda djuret, vilket visade sig vara ett hondjur, ska hämtas hem och göras iordning. Det faktum att det var ett hondjur kan ställa till ett litet propblem men är inte alls med nädvändighet svårlöst problem. Det var en felskjutning eftersom ransonen av hondjur var fylld och vi endast hade tjurar kvar. Men som sagt: ett litet problem som kanske inte ens uppstår.

Då blir det så igen. Vi får inte sovmorgon ens på lördag. Kvoten ska fyllas och vi får ställa upp. Något manfall får vi räkna med men det kanske är så att de yngsta som har ledigt från skolan dyker upp. Dagens arbete slutade vad gäller verksamhet på plats lite tidigare än övriga. Medan de tar hand om det fällda hondjuret, (det var ingen trans-älg) så åkte jag hem och producerade dessa rader.

Text och foto: Tage Ödlund

Födelsedagsbarnet Roger diskuterar något med Thomas W.

En leende Henric M.

Conny krokar av (eller på)