Det är mycket att hålla reda på som jaktledare: Papper, gubbar, tjejer, lotter, drev, osv... |
Lördag 2016-10-15 Så var det då lördag morgon och egentligen ska man väl ha sovmorgon efter en hård arbetsvecka. Normalfallet gäller dock inte när det gäller älgjakt. Upp och hoppa i ottan. Men man börjar bli i alla fall lite van. Vädret idag är inte så olikt de tidigare dagarna denna vecka. Ca 5 grader varmt, halvklart och blåsigt. Kanske kan solen titta fram en stund idag. Bara liksom visa sig att den finns. Dagens uppgift är att nedlägga en vuxen tjur och förhoppningsvis 2 kalvar. En tredje kalv som finns i tilldelningen ska nog sparas till senare tillfälle när hundförarna kan träna sina hundar i kalvjakt. Första försöket blir på drevet som kallas för Berge. Drevkedjan går ut från Skärjehamnen och genom skogen så man kommer fram till Söle. Ibland går man ända bort till Baddargärdena, alltså tar med även Söledrevet. Det är inte ovanligt att det faller något djur på detta drev. Så blev det inte idag. Jag satt på min post redan klockan 07.53 och det verkar rekordtidgit. Men så hade jag heller inte långt att gå. Posten är placerad vid vägen ner mot "Torvalds" i Söle. Blev skjutsad till platsen och avsläppt bara några meter från markeringen. Drevkedjan hördes genom radiovågorna och skogen. De ropade frenetiskt för att komma i rättning mot varandra och inte avvika ur markerna. Vissa hållpunkter har man som drevkarl. Gå runt mossen, stanna i kraftlinan, ta med -gå igenom - den och den dungen så att inte älgen står där och lurar. Lite lätt förvånad blev jag efter en stund där jag satt på min ryggsäck. Bakifrån kom en stor schäferhund och nosade. I ett rep följde en okänd kvinna. Hon stannade och hörde sig för lite om jakten och gick sedan vidare. Det visar sig senare att hon kom från en sommarstuga som finns på det som kallas Bergekasen. Men som sagt, det fanns inget synligt skjutbart i marken och snart var det dags för kaffe på Valex. Vi fick inte ge upp. Melodikrysset på radio fick klara sig utan oss en dag som denna. Älgarna skuklle dock inte klara sig var det tänkt. Efter lite överläggningar blev det beslut om jakt på Solberg. Man skulle inte ta med hela området från början utan startade en bit in. Min uppgift blev att bevaka och fälla älgar i ett område på Solberggärdet. Jag krånglade mig upp i torn nummer 2 och hade där en utmärkt utsikt. Skotthållet kunde tänkas bli lite långt men jag satte begränsningar för avståndet. Klockan var 10.30 när jag kom upp i tornet och kunde ange att jag var på plats. Så börjar kedjan sitt traskande och det pratas och ropas snart om att det finns älg i drevet. Man skymtar djuret och ser hur det tar sig igenom kedjan åt fel håll. Det finns en möjlighet att den kan visa sig för mig. Pulsen och koncentrationen stiger lite men helt i onödan. Älgen är borta och inte heller någon annan älg dyker upp framför någon skytt. Återgång till Valex. Mer kaffe och smörgås slinker lätt ned. Vi hinner med ytterligare ett drev denna förmiddag. Bredmyr står på tur och skall drivas med hjälp av båda hundarna. Det är tänkt att en av dem går lös och en går i lina framför sin förare. Drevgubbar tar sig också genom naturen för att få fart på eventuella älgar mot skyttarna. Plötsligt hörs på radion att Johan nära blivit nedsprungen av en älgfamilj. Om jag fattade rätt var tjuren bara 5-6 meter bort. Fort gick det och snart var de borta. Johan slöppte hunden och den fortsatte skälla en bra stund. Det lät som den hade ställt ett av djuren men lyckades inte hålla det kvar. Den andra hunden kom också till platsen och snart var de båda hundarna ihop vilket kanske inte var så lyckat. Men det problemet löste sig och älgarna var borta. Teorier uttalades om att de tagit sig in på den skogsremsa som tillhör ett annan jaktlag vilket kanske inte är otroligt. Jag satt även detta drev på min gamla vanliga plats kallad H1, och klockan var då 12.10. En form av bakpost. När drevegt nästan var klart började en av hundarna skälla frenetiskt rakt framför mig. Det lät som den hade ställt ett djur och detta informerade jag om. Hundföraren skulle försöka ta sig till platsen men drevet avblåstes och jag återgick till utgångspunkten. På vägen mötte jag hundföraren som skulle försöka se vad det var. Visade sig senare vare en kalv som var ställd men skytten kom ej i skjutbart läge. Den kanske kommit upp till mig om jag suttit kvar. Så kan det vara och hade man haft facit i hand hade saken varit lätt avgjord. Text och foto: Tage Ödlund |
En del av det område jag sattes att bevaka på Solberg. |